2010

Andra veckan i januari reste jag tillsammans med två väninnor på den årliga inspektionsresan till Mutomo i Kenya (naturligtvis privat betald). Det gångna året har 22 nya vattentankar byggts (16 stora och 6 små).

Koordinatorn William Nyamai har kunnat pressa ner kostnaderna för de stora tankarna till motsvarande 8.300 kronor tack vare att han numera aldrig köper tegel. Det tillverkas alltid av avnämarna själva. De små tankarna med bostadshus på cirka 15 kvadratmeter kostade det gångna året cirka 5.000 kronor.
Projektet har betalat för att lägga tak på 2 skolbyggnader där stora vattentankar byggts. Kostnaderna för detta belöpte sig till 7.500 resp. 6.200 kronor – I båda fallen hade skolbyggnaderna byggts av föräldrarna med deras eget arbete men kostnaderna för plåttak hade man inte orkat med.

De stora tankarna byggs till skolor som föräldrarna nästan alltid uppfört själva, då stat och kommun inte bidrar. Likaså får föräldrarna bekosta lönen till flera lärare, då staten kanske bara betalar 2 lärare på en skola med 300 elever. Föräldrarna betalar därför varje månad för ytterligare 3 eller 4 lärare.

Konstruktören som förra året hade försvunnit med 1,000 kronor hade återkommit, förlåtits och var nu anställd igen. Förklaringen till försvinnandet var att hans syster hade dött och efterlämnat flera barn, som nu morbror fick ta hand om i sitt redan stora hushåll.

Vi besökte en ensamstående kvinna med 11 barn. Hon hade varit sjuk och den ena njuren var bortopererad. Hennes man hade dött för 10 år sedan, så flera av de små barnen var födda efter detta. Att prostituera sig är ofta den enda möjligheten dessa kvinnor har att få in pengar till mat till barnen. Kvinnan berättade att de två minsta brukade gråta av hunger, men de lite äldre barnen var tysta. Kvinnan blev lovad en åsna av oss samt ett hus och en vattentank med första prioritet. Barnen fick också en del kläder som vi fortfarande hade kvar.

Södervidinge januari 2011

Karin Norlin