Hur det började….
”Vattentankar i Kenya” är en frivilligorganisation som ursprungligen (2004) startades av Infektionsläkare Karin Norlin, som hade arbetat som volontär i Mutomo i Kenya för Rotarys läkarbank. Från och med 2006 har projektet antagits av Caritas Lund, som är medlem i katolska kyrkans världsvida biståndsorganisation Caritas.

Vid arbetet i Mutomo, en liten stad cirka 30 mil sydost om Nairobi, kom Karin i kontakt med de fattiga människor som bor i bushen runt staden. Denna trakt är mycket torr och färskvatten går inte att få då grävda eller borrade brunnar ger saltvatten. Människor är därför hänvisade till uppsamlat regnvatten för sin överlevnad. Sjukhuset som byggdes av irländsk mission på 1960-talet har således alltsedan dess bara haft tillgång till vatten från taken på personalbostäderna vilket samlas i stora vattentankar under de årliga två stora regnperioderna.

Om vattenförsörjning i trakten av Mutomo
I det aktuella området lever många mycket fattiga familjer. De flesta familjer skickar barnen tillsammans med mödrarna att hämta vatten från dammar som anlagts intill någon berghäll. Vägen dit är ofta lång, en mil eller mer. De som äger ett par åsnor har det lättare.

Projektet Vattentankar i Kenya
De fattiga familjer som projektet hjälper bor i traditionella hyddor från vilka ju inget regnvatten kan samlas. Därför byggs ett enkelt hus på ungefär 15 kvadratmeter med plåttak och vattenrännor som mynnar i en vattentank intill huset. Vattentanken som rymmer 15-20 kubikmeter byggs på en gjuten bottenplatta av cement. Tegelstenen för väggarna i cisternen liksom till boningshuset tillverkas lokalt.
Vattentanken muras till en höjd av drygt två meter. Man putsar därefter med cement såväl invändigt som utvändigt. Sedan bygger man ett cementerat tak med bara ingång för vattenrännan. Vid de två årliga regnperioderna vår och höst fylls vattentanken och detta vatten räcker för hushållet (dryck, mat, tvätt, hygien) även för en stor familj. Dock räcker inte vattnet för eventuella getter, åsnor eller kor.

Projektets koordinatorer på plats är Remmy och Mary. Remmy är mikrobiolog och var under 25 år chef för laboratoriet på sjukhuset och Mary är sjuksköterska och är en av två sjuksköterskor som arbetar med hemsjukvård och utbildning i hälsofrågor i byarna runt Mutomo. Tillsammans har de mycket god lokalkännedom och nära kontakt med de lokala byråden och lokala hälsoarbetare. Detta gör att vi får kontakt med de familjer som har det allra sämst. Vi har i första hand valt att bygga tankar till ensamstående kvinnor med många barn.
Familjerna utbildas i hygien och vattendesinfektion enligt SODIS-metoden. Man fyller vatten i 2-liters petflaskor som får ligga i solen ett dygn. Efter denna tid finns inga sjukdomsalstrande bakterier i vattnet. Metoden är vetenskapligt beskriven och WHO rekommenderar den. Det finns studier som visar att frekvensen av diarré hos barn minskar dramatiskt i områden där befolkningen strikt tillämpar desinfektionsmetoden. Fertila kvinnor som vårt projekt kommer i kontakt med får erbjudande om familjeplanering och rådgivning av Mary vilket i princip alla kvinnorna gärna vill ha.
Sammanfattningsvis ombesörjer projektet Vattentankar i Kenya att familjer får bättre bostadsstandard, färskvatten i hemmet så att barnen slipper hämta det och i stället kan gå i skolan, kunskap om desinfektion av vatten med bättre hälsa hos barnen samt också familjeplanering.

Tillsyn och revision
En gång om året reser vi till Mutomo (naturligtvis på egen bekostnad) och ser då de flesta nybyggda hus och tankar samt kontrollerar räkenskaperna på plats. Hittills har varje shilling stämt. Räkenskaperna revideras i Sverige av diakon och VD Lars Lindskog.

Alla bidrag motages tacksamt till bankgiro 5353-1224